4. desember - Maria og krybben

 Mammas fødselsdag, Maria

 Maria kjente barnet sparke i maven

Tjenestepiken på vertshuset

av Dorothy Parker

"Det lyset!" sa hun, "tenk så rart!

Jeg ser det helt som da. Jeg ser

et skinn av sølv, så rolig, klart-

Slik stjerne så vi aldri mer!

Hun var så yndig. Altfor kald

var natten her da barnet kom.

Det var en mørk og dyster stall-

Den nye syns jeg bedre om.

Jeg husker at jeg gråt en stund,

for jeg var ung og oppspilt litt:

men yngre enn jeg selv var hun

som holdt en sønn mot brystet sitt.

Mer deilig barn har ingen sett-

en unge som var underbar!

Hun smilte da jeg sa hvor lett

en kunne se hvem moren var.

Så rart det synet mitt består-

Fra da de kom til Betlemhem,

er det gått mer enn tredve år.

Gud gi at alt går vel for dem."

Gjendiktet av André Bjerke

Julekrybben viser vanligvis Jesus liggende i en krybbe, Josef og Maria en stall (eller i en hule innrettet for dyr). Det er også en okse og et esel i stallen. De er riktignok ikke nevnt i den nytestamentlige skildring i Lukasevangeliet, men er avledet av Jesaja 1,3. Krybben har som regel også figurer av hyrder og sauer, engler og av betlemhemsstjerna. De tre vise menn med deres kameler og tjenere blir vanligvis satt inn i krybben på De hellige tre kongers fest tretten dager etter juledag.

Julekrybber blir ofte innrettet på offentlige steder under juletiden, særlig i katolske land.

Julekrybben kalles på engelsk nativity scene, crib eller crèche, på spansk Belen (dvs. Betlehem), presebre (i f.eks. Argentina) eller nacimento (f.eks. i Mexico), på tysk Weihnachtskrippe, på fransk Crèche de Noël, og på italiensk Presepe.

 

Giotto di Bondones freske av Frans  

som lager den første julekrybbe

Selv om det er Frans av Assisi som har fått æren for å ha oppfunnet den tredimensjonale betlehemsscene i 1223, viser eldre tegninger og malerier at dette likevel ikke var første gang. Men Frans' krybbespill i Greccio i Italia i 1223 gjorde et særlig inntrykk blant annet ved sin bruk av levende dyr.

Den mest kjente formen for Mariafromhet er rosenkransen, en syklus med bønner rettet til Maria, med «Hill deg, Maria» som den mest sentrale.

Kilde: Wikipedia

En dag sa skön Maria

till Josef, gamla karln:

Gå ut och gör en vagga

för jag skall ha ett barn

Men Josef han blev vräng han

och här hör ni hans svar:

Gå ut och be nån annan,

försök med barnets far.

Jag svär, svor skön Maria:
Mitt sanvete är vitt.
Du är den ende faderen
som jag har till barnet mitt

Maria blev förtvivlad
för att Josef sagt ifrån
så hon ville inte leva mer.
Men då fick hon en son.

Då ljöd en sång fraån himmelen,
så ljus, så ren, så klar.
Och Josef anade så smått
vem barnets fader var.

Denne sangen har jeg for bare en time siden hørt nydelig framført av Benedicte Maurseth - og teksten hadde jeg hjemme på CD med vokal av Åsne Valland Nordli og tekst av Cornelius Vreeswijk

4. desember har moren min, Ingebjørg Marie, fødselsdag. Hennes yndglingsblomst var fioler.

Dette kortet var en fødselsdagshilsen på tjueårsdagen fra svogeren. Der har han skrevet: Selvom jeg er engstelig for at de gamle gode "skrapens" dager er over, saa haaper jeg da ikke at du blir saa fin dame at du glemmer mig helt!
Mamma var den minste i søskenflokken på 11, og fikk alltid "skrape" bollen det var pisket krem i ...

På Barbromesse 4. desember er det tid for å begynne spinning og strikking til jul.

Se verdens største julekalender laget av ungdom:

xxx